La foresterie et l'élevage des rennes se chevauchent judiciairement et dans l'espace en Suède du nord. Pour atténuer les objectifs conflictuels quant à l'utilisation des terres, le concept de ‘samråd’ a été introduit en tant que forme d'arrangement institutionnel des politiques environnementales. Cette étude explore la manière avec laquelle les parties prenantes ont interprété ce concept et les processus lui correspondant depuis son introduction initiale en 1923, jusqu'à 2019. Le langage, langage cartographique inclus, est considéré comme outil d'argumentation. Les résultats indiquent que les compréhensions du samråd et les attentes qui lui sont liées diffèrent parmi les acteurs, en termes de procédure, des problèmes, de l'efficacité et des résultats. Comparé à sa définition lexicale et à la compréhension dont il est l'objet, la pratique du samråd n'est devenue qu'un simple instrument d'échange d'information avant les prises de décision, au lieu de l’arrangement fonctionnel d’une atténuation des conflits qu’il est censé incarner. Cette ambigüité existe en parallèle avec une politique forestière dérèglementée et une définition très délayée du samråd dans l’administration publique. En revanche, le potentiel transformatif de la cartographie participative suggère une nouvelle façon de penser aux relations de pouvoirs dans les questions d’utilisation des terres, au sein du cadre samråd.

En el norte de Suecia, la silvicultura y la cría de renos se solapan espacial y judicialmente. Para mitigar los objetivos contradictorios en relación con el uso de la tierra, se ha introducido el concepto de “samråd” como un tipo de acuerdo institucional de las políticas medioambientales. Este estudio explora cómo las partes interesadas han interpretado este concepto y los procesos correspondientes desde su primera introducción en 1923 hasta 2019. El lenguaje, incluido el cartográfico, se considera un medio de argumentación. Los resultados muestran que la comprensión y las expectativas del samråd difieren entre los actores en términos de procedimiento, cuestiones, eficiencia y resultados. En comparación con la definición y la comprensión léxicas, la práctica del samråd se ha convertido en un mero instrumento de intercambio de información antes de la toma de decisiones, más que en un acuerdo funcional para la mitigación de conflictos. Esta ambigüedad funciona en paralelo a una política forestal desregulada y a un significado diluido del samråd en la administración pública. Sin embargo, el potencial transformador de la cartografía participativa sugiere una nueva forma de pensar en las relaciones de poder en materia de uso de la tierra en el marco del samråd.

I norra Sverige finns rätten att bedriva skogsbruk och renkötsel på samma marker. För att minska konflikterna mellan de två olika markanspråken har”samråd” tillämpats, vilket kan betraktas som ett miljö- och näringspolitiskt motiverat förfarande. Den här studien utforskar betydelsen av samråd för skogsbrukets och renskötselns sakägare från introduktionen 1923 fram till 2019. Resultaten visar att förståelsen och förväntningarna på samråd skiljer sig mycket mellan olika sakägare när det gäller såväl procedur som innehåll, effektivitet och utfall. Jämfört med den lexikala definitionen och betydelsen har samråd i praktiken endast blivit ett sätt för informationsutbyte innan beslut fattas, snarare än en fungerande konfliktlösningsmekanism. De skilda tolkningarna kan förstås i ljuset av avregleringen inom skogspolitiken och en allt mer urvattnad betydelse av samråd inom offentlig sektor generellt. Den transformativa potentialen i deltagande kartläggning visar dock på en framkomlig väg att etablera ett nytt tänkande kring hur maktrelationer i frågor om markanvändning kan hanteras inom ramen för samråd.

Nuorta Svierigin gåbtjå miehttseäládak ja ällobarggo nubbe nuppev, bájkálattjat ja juridihkalattjat. Vaj duosstot ednamaddnij sierra ulmmevuojnojt, la vuohke “rádedibme” vuododuvvam degu biráspolitihkalasj institusjåvnnåásadus. Dat åtsådibme guoradallá anov hámevuohkáj ja dan prosessaj fert dåjmadiddje tjalmijs, dallutjis gå álgaduváj 1923 ja gitta 2019 rádjáj. Giella, ja aj kárttagiella, la vuojnedum degu argumentasjåvnå. Boados vuoset vaj dádjadibme ja vuorddemusá rádedibmáj adni nåv stuor sieradusájt doajmmij gaskan gå la gatjálvis jåhtuj, sisadnuj, doajmmafábmuj ja båhtusij. Buohtastahttemijn dajna lexikála tjielggidusájn ja anos la rádedibme dåssjå sjaddam vuohke diehtojuohkemij åvddål märrádusá váldeduvvi, farra gå doajmmis rijddotjåvda. Dal dát moattejuonakvuohta tjuovvu njuolggadisvuodadahttemav miehttsepolitijkan ja dav tjátjas anov rádedimes almulasj sektåvrån. Dán maŋemus ájge åvddånibme oassálasstem ájggomussaj degu aktisasj giellan, oajvvat ådå ussjolimvuogijt fámo aktavuoda hárráj. Ij le binnebuj le dárbo dajda riektá aktavuodajda dáj guovte ednamaddnij hárráj tjielggiduvvat.

Nuorta Ruoŧas meahccedoallu ja boazodoallu leat badjálaga, eatnamiid ektui ja juridihkalaččat. Jus galgá unnidit riidduid daid guokte eanangeavaheddjiid gaskal, de konseapta “ráđđehallan” lea geavahuvvon, mii sáhttá gehččot dego biras- ja ealáhuspolitihkalaš motiverejuvvon meannu. Dát dutkan iská mearkkašumi ráđđehallamis meahccedoalu ja boazodoalu áššeoamasteddjiide álggaheami rájis 1923 gitta 2019:i. Boađus vuoseha ahte ipmárdus ja vuordámušat ráđđehallamiin rievdá sakka sierra áššeoamasteddjiid gaskkas mii guoská sihke meanu nugo sisdoalu, beaktilvuođa ja bohtosa ektui. Jus buohtastahttá dan leksikála meroštallamis ja mearkkašumis ráđđehallan praktihkas lea dušše gártan gaskaoapmin diehtojuohkinlonohallamii ovdal go mearrádus váldo, mihá buoret go doaibmi riidočoavdinmekanisma. Dát sierra dulkomat sáhttet ipmirduvvot meahccepolitihka heaitima čuovggas ja dan láivvaseappot mearkkašupmi ráđđehallamis almmolaš suorggis oppalaččat. Rievdadeaddji potensiála oassálastimis gártemis vuoseha goitge geainnu gos sáhttá beassat ovddos guvlui ásaheamis ođđa jurddašeami got fápmogaskavuohta áššiin got eanangeavaheapmi sáhttá gieđahallot ráđđehallama rámmaid siskkobealde.